Barocken: musik

Välkommen till en artikel om Barocken och dess musik. Barocken avlöste Renässansen någon gång kring 1600-talets början – det var en process som inte skedde över en natt, utan gradvis över många år – men man brukar säga att eran pågick ungefär mellan 1600 och 1750 (det år då barockens och en av musikhistoriens mest framstående kompositörer – Johann Sebastian Bach – dog). Ordet ”Barock” härstammar troligen från portugisiskans barocco och åsyftar en oregelbundet formad pärla. Från början användes termen bara inom konsten och arkitekturen, och åsyftade en pompös och rikligt dekorerad konstform. Läs artikeln, och du kommer förstå varför även musikeran skulle komma att hänvisas till som barocken.

Spotify-listaLäs gärna denna artikel tillsammans med dess SPOTIFYLISTA som du når genom att klicka på ikonen till vänster!

Kompositörer

Under barocken var några av musikhistoriens allra största tonsättare verksamma, men om det är något som även många av de mest allmänbildade tampas med så är det att placera ut kompositörer i olika tidseror. Epokens riktiga giganter – Bach och Händel – var verksamma most slutet av perioden – och föddes faktiskt samma år!

De kanske mest framstående barocktonsättarna:

Andra värda att utforska:

Mellan Monteverdi och Purcell var en av Frankrikes främsta tonsättare verksam – Jean-Baptiste Lully (1632-1687). I samma veva som Vivaldi levde och verkade också en rad andra högst nämnvärda italienska tonsättare, såsom Arcangelo Corelli (1653-1713), Alessandro Scarlatti (1660-1725) och Domenico Scarlatti (1685-1757). Bland Bachs och Händels föregångare återfinns Heinrich Schütz (1585-1672), och bland fransmännen som tog över efter Lully hittar vi Francois Couperin (1668-1764) och Jean-Philippe Rameau (1683-1764).

Hur kan barockens musik beskrivas?

Vad är det egentligen som utmärker barockmusik? Här följer några viktiga karaktärsdrag:

– Modala skalor blir dur- och mollskalor. Om du har läst artikeln om renässanens musik så känner du till att den ofta var konstruerad med modala skalor. Det var under barocken, närmare bestämt gradvis under 1600-talet, som detta började övergå i de dur- och molltonarter som vi är så väl bekanta med idag. Mot slutet av århundradet var denna process så gott som fullbordad.

– Homofoni och polyfoni. I början av barocken skrevs många homofona verk – musikstycken i vilka det finns en huvudsaklig melodistämma och flera ackompanjerande stämmor. Motsatsen är polyfoni, där varje stämma är melodisk och självständig. Senare under barocken kom polyfonin emellertid tillbaka, i synnerhet i form av Bachs fugor (fuga i singular) – de mest avancerade polyfona kompositionerna.

Generalbas. Ett oerhört viktigt koncept inom barockens musik. En generalbas (basso continuo) är en notskrift som går ut på att man genom siffror och eventuellt förtecken anger ackord i relation till en basnot. Generalbasen spelas i regel av basinstrument (såsom cello) och klaverinstrument (i synnerhet cembalo). Generalbasen utgjorde ofta grunden för en komposition, och dekorerades i regel med diverse improviserade drillar och arpeggion (brutna ackord) av instrumentalisten. Kanske är det här vi hittar kopplingen till den barocka arkitekturen och konsten! I Arcangelo Corellis populära julkonsert (klippet och Spotifylistan; #1 och #2) är generalbasens fundament tydligt (lyssna till cembalon – det något ”strängiga” ljudet – i bakgrunden).

– Kontinuerlig stämning. I de flesta barockverk är den generella stämningen eller tonen ganska konstant och genomgående. Senare i historien skulle det komma att bli vanligare med, exempelvis, snabba övergångar mellan dur och moll. Samma kontinuerlighet gäller också barockens rytmer.

Barocken: musik - Georg Friedrich Händel

Händel är särskilt känd för att ha komponerat musikhistoriens främsta oratorium – Messias (1742).

Många nya stilar och genrer. En rad nya former av musikstycken utvecklades under barocken. Däribland återfinns kantat, preludium, sonat, concerto grosso, solo concerto, italiensk ouvertyr, fransk ouvertyr och danssvit. Även operan och oratoriet såg världens ljus för första gången under barocken.

– Långa, dekorerade melodier. Barockmusik drivs ofta av en snabb, stadig rytm och utdragna melodier, rikligt dekorerade med diverse ornament.

– Orkestermusik. Under barocken utvecklades barockorkestern – en föregångare till den moderna symfoniorkestern. Renässansens gambor ersättes successivt med fiolfamiljens instrument (fiol, viola och cello). Barockorkestern hade i regel också ett par flöjter, ett par fagotter, oboer, trumpeter, horn och – förstås – en cembalo.

Sakral musik

Mot slutet av 1500-talet skedde något som kommit att kallas för den Florentinska musikreformen. En grupp författare och kompositörer i Florens (Florentincameratan) fastslog att musiken i större utsträckning borde reflektera de sjungna orden. Den polyfona textur som dominerade under renässansen dolde ordens betydelse, menade man.

Resultatet var inledningsvis en ny sångform. Monodi är en solosång ackompanjerad av generalbas. Termen avser en mer uttrycksfull vokalmusik än de polyfona renässansgenrerna erbjöd. Monodin vidareutvecklades till ett recitativ – en sorts talsång som skulle att komma att få en viktig roll inom operan, oratoriet och passionen.

– Oratorium. Ett oratorium är ett stort dramatiskt verk för orkester, kör och ofta sångsolister. Det utgörs i regel av en lång rad recitativ, arior (ackompanjerade solosånger) och körsatser. Oratorier skrevs redan under första halvan av 1600-talet (av bland andra ovan nämnda Schütz), men ingen förknippas så starkt med genren som Händel. De mest kända av Händels många oratorier är Israel i Egypten (1739) och Messias (1742), det sistnämnda i synnerhet. Klippet (Spotifylistan; #3) spelar en av körsatserna ur Messias. Troligen känner du igen det.

Johann Sebastian Bach– Passion. Ett sorts oratorium som återberättar Kristi korsfästelse. Bach skrev två gigantiska sådana – Johannespassionen (1724) och Matteuspassionen (1727). Det inledande körstycket ur Matteuspassionen, som ses som kanske tidernas främsta och viktigaste kristna musikverk, finns på Spotifylistan (#4). Dessa verk innehåller koraler (Spotifylistan; #5) – hymner särskild förknippade med Bach – som intensifierar berättelsens mest gravitetiska och viktiga moment.

– Kantat. En komposition för kör, orkester och solosång av lite mindre skala än oratoriet. Kantaterna uppstod i Italien, men Bach skrev över 200 kyrkokantater, och bland dem återfinns de som framförs mest idag. Exempel på kantat – Spotifylistan; #6.

Profan musik

En rad mer folkliga musikgenrer växte fram under barocken:

– Opera. Florentincameratans idéer skulle komma utvecklas till det fullfjädrade musikdrama som kallas opera. Den första stora operan var Claudio Monteverdis Orfeus (1607), men historiens allra första opera var Jacopo Peris Dafne (1597). En av barockens mest välkända och populära operor är Henry Purcells Dido och Aeneas (1689. Spotifylistan, #7).

– Concerto Grosso. Ett musikverk som kan översättas till ”Stor konsert” (en konsert är alltså inte bara ett evenemang, utan kan också avse en särskild genre), och som består av flera satser. Instrumenten är indelade i orkester och sologrupp (ofta tre instrument) som spelar mot varandra. Här fungerar återigen Spotifylistans första spår (#1 och #2) bra som exempel.

– Solo Concerto. Det finns också en ”solokonsert” där en ensam solist spelar mot en orkester. Det finns förstås en rad olika solokonserter, beroende på vad solisten spelar för instrument. Ett av barockens mest kända verk – Antonio Vivaldis De fyra årstiderna (1723) är exempelvis en violinkonsert (Spotifylistan; #8 eller klippet).

– Ouvertyrer. En ouvertyr är ett kortare, instrumentalt stycke som spelas i början av dramatiska musikverk, såsom operor. Ouvertyrer kan dessutom vara kortare, fristående stycken. Under barocken komponerades otaliga italienska ouvertyrer, vars form fått en viktig betydelse i utvecklingen av symfonin. De italienska ouvertyrerna består av tre satser, där de första och sista är snabba, och den mittersta är långsam (exempel – Spotifylistan; #9). Den franska ouvertyren har en något annorlunda konstruktion, vanligen bestående av två kontrasterande satser (exempel – Spotifylistan; #10).

– Fuga. Fugan är den mest avancerade kontrapunktiska (polyfona) musikformen. En fuga bygger på ett subjekt – ett melodisk motiv som presenteras i början av stycket, i regel av en ensam röst eller ett ensamt instrument. De andra stämmorna ansluter sedan kanoniskt (med samma motiv, i regel transponerat). Därefter inleder den första stämman ett kontrasubjekt, varpå det också upprepas av övriga stämmor, och därigenom växer den polyfona texturen fram. Bach ses som fugans fader (lyssna på en av hans fugor genom Spotifylistan; #11).

– Svit. En svit, eller ”danssvit” är ett musikverk byggt av flera satser. Under barocken var dessa satser en rad danser med olika ursprung:

1. Allemande (ursprung – Tyskland).

2. Courante (ursprung – Frankrike).

3. Saraband (ursprung, Spanien).

4. Gigue (ursprung, England).

Få ett smakprov av alla dessa former genom att lyssna till Bachs cellosvit i D-moll (Spotifylistan; #12-15)!

Källor

Bennett, Roy. History of Music (Cambridge: Cambridge University Press, 2005), 27-36.

Forte, Allen. Tonal Harmony in Concept & Practice (New York: Holt, Rinehart and Winston, 1979).

Sadie, Stanley och Latham, Alison. The Cambridge Music Guide (Cambridge: Cambridge University Press, 2001), 140-217.

Staines, Joe. The Rough Guide to Classical Music (London: Rough Guides Ltd., 2010).

Övrig information

Författare: Oliver Lindman, Sussex University.

Artikel publicerad som: Barocken: musik, 8 februari 2013.


Kommentarer

Barocken: musik — 3 kommentarer

  1. Pedagogiskt, intressant och inspirerande! Ger en tydlig överblick över de olika tidsepokerna.

  2. Väldigt pedagogiskt och inspirerande! Sammanfattar riktigt bra och man får reda på bra utvalda saker från alla tidsperioderna!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *