Béla Bartók: musik

Béla Bartók var en ungersk tonsättare, och en viktig profil inom konstmusiken. Hans musikaliska gärning har både romantiska och modernistiska inslag, men kanske är han allra mest känd för sitt intresse för folkmusiken – i synnerhet den i hemlandet Ungern. Bartók var också musiketnograf, och han insåg tidigt att Brahms och Liszt ”ungerska” danser inte väl inte direkt återspeglade den musikaliska verkligheten ute på den ungerska landsbygden (Liszt var förvisso ungrare men flyttade tidigt från hemlandet).

Folkmusiken präglade många av Bartóks verk. Utöver denna influens var han mottaglig för många av de musikaliska nymodigheter som poppade upp i Europa under första delen av 1900-talet. Romantikern Strauss var en viktig inspirationskälla i början av Bartóks karriär, men många senare verk är kromatiska och ibland atonala.

Bartok: musikFullständigt namn: Béla Viktor János Bartók

Levnadsår och epok: 1881-1945, Modernismen

Signaturverk: Konsert för orkester (1943)

SpotifylistaLyssna: Klicka på Spotifyikonen för en specialgjord spellista

Béla Bartóks musik

Ur ett musikvetenskapligt perspektiv är en av Bartóks främsta gärningar att han aktivt demonstrerade hur den traditionellt så viktiga treklangen (ackord med tre toner, t.ex. C-durackord) inte behöver spela en central roll för att ett tonalt verk ska ”fungera”. Enskilda toner eller intervall kan genom att upprepas och betonas utgöra en alternativ sorts tonalitet.

Därtill har hans vilja och förmåga att konstruera konstmusik med traditionella folkmelodier som inspiration inspirerat många (även om han väldigt sällan direkt kopierade traditionella melodier).

Ett verk som sprudlar av folkinslag är Stråkkvartett nr. 2 (1917, klippet), som också är ett tydligt bevis på att Bartók inte ignorerade vad som samtidigt pågick i Europa (Schönberg och hans elevers fria, atonala musik skrevs under den här perioden).

Bartók skrev huvudsakligen instrumentala verk, men en av hans mest kända kompositioner är operan Riddar Blåskäggs borg (1911), som är skriven huvudsakligen i den senromantiska andan för en ungersk kompositionstävling (verket refuserades av juryn).

Efter ett par decennium av kromatik och mer utpräglat modernistiska kompositioner med inslag av både Öst och Väst hittade Bartók tillbaka till en lite mer avslappnad, diatonisk stil mot slutet av sin karriär. År 1940 flyttade han till USA, och även om han inte rönte stora framgångar som kompositör i Det Nya Landet, så var det där han skrev det verk som kommit bli ett av hans mest populära – Konsert för orkester (1943).

Kända verk

Bekanta dig gärna med några välkända verk av Bartók genom att lyssna igenom Spotifylistan (du hittar en länk i informationsrutan ovan). Här följer en lista över vad du hittar i den, så att du kan leta upp inspelningar på egen hand om du inte har Spotify.

1. ”Femte dörren” ur Riddar Blåskäggs borg (1911). Opera.
2. Inledning till Konsert för orkester (1943).
3. ”Allegro” ur Stråkkvartett Nr. 2 (1917).
4. Inledning till Den sällsamme Mandarinen (1926).
5. ”Del I” ur Cantata Profana (1930). För solister, kör och orkester.
6. Förspel ur Träprinsen (1916).
7. Inledning till Magyar képek (1931). För orkester.

Källor

Sadie, Stanley och Latham, Alison. The Cambridge Music Guide (Cambridge: Cambridge University Press, 2001), 448-454.

Samson, Jim. Music in Transition (London: J. M. Dent & Sons Ltd., 1977), 40-55.

Övrig information

Författare: Oliver Lindman, Sussex University.

Artikelnummer – Tonsättare: 18

Artikel publicerad som: Béla Bartók: musik, 21 maj 2013.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *