Claudio Monteverdi: musik

Claudio Monteverdi var en italiensk tonsättare, som huvudsakligen ses som barockkompositör, även om han under sina tidiga år komponerade verk i den polyfona renässansstilen. Han ses som den tidiga barockens främsta företrädare, och ingen annan kompositörs verk från det tidiga 1600-talet framförs så frekvent än idag som Monteverdis.

Monteverdi ses också som mannen bakom de första riktiga operorna. Hans Orfeus (1607) ses allmänt som den allra första operan, även om det påståendet, liksom de flesta historiska påståenden, har ifrågasatts. Under det sista årtiondet av sitt liv var Monteverdi även verksam som präst.

Monteverdi: musikFullständigt namn: Claudio Giovanni Antonio Monteverdi

Levnadsår och epok: 1567-1643, Barocken

Signaturverk: Vespro della Beata Vergine (1610)

SpotifylistaLyssna: Klicka på Spotifyikonen för en specialgjord spellista

Claudio Monteverdis musik

Det märks att Monteverdi levde under det som senare kommit att ses som en övergångsperiod mellan renässansen och barocken. Renässansens polyfoni (polyfoni = alla, eller flera stämmor har självständiga melodier) hade länge ifrågasatts på grund av dess tendens att otydliggöra liturgin (de kristna texterna). Många menade att man borde återgå till den gregorianska, monodiska sången (enstämmig sång utan ackompanjemang). Kompromissen blev att ordet monodi fick en ny mening. Musiken gick generellt sett gradvis över till att ha bara en melodi, medan övriga stämmor eller instrument ackompanjerade – vanligen genom att spela ackord. Denna nya form av monodi, där texterna kommer fram mycket tydligare än i polyfona verk, skulle komma att prägla barockens musik.

Ett av de verk som framförs allra mest idag är Vespro della Beata Vergine (1610) – mer känd i körsammanhang som ”Mariavespern”. Det är ett verk för solister, kör och orkester, baserat på en rad bibliska texter. Klippet till höger är en och en halv timme långt, men bara under de första tre minuterna visar Monteverdi prov på sin mångsidighet som tonsättare.

Det inleds med en kort, gregoriansk sång helt utan ackompanjemang, som om plockat direkt ur ett medeltida munkkloster. Därefter drar det magnifika körpartiet ”Domine ad adjuvandum me festina” igång (0.10), där närmast all text framförs på ett enda långt D-durackord. Vid 2.03 inleds ännu en gregoriansk sång, varpå en solist- och körsats med polyfona inslag dras igång av tenorsolisten (2.28). Dessa fyra första satser återfinns också på Spotifylistan, vilken du når genom ikonen i inforutan ovan.

Monteverdi publicerade flera volymer med madrigaler för kör (madrigal = profan, eller folklig polyfon sång). Om man jämför dessa med exempelvis Palestrinas (välkänd renässanskompositör), är det tydligt att Monteverdis i större utsträckning avstår från den melodiska och texturella komplexitet som tenderar göra orden svåra att uppfatta. Detta gäller i synnerhet Monteverdis senare madrigaler.

Kända verk

Om du är Spotifyanvändare rekommenderas minst en genomlyssning av Spotifylistan som skapats för den här artikeln (klicka på Spotifyikonen ovan för att nå den). Följande verk, eller utdrag ur verk, har valts ut för att representera Monteverdi:

1-4. De fyra inledande satserna ur Vespro della beata Vergine (1610). Religiöst verk för solister, kör och orkester.
5. ”Ah dolente partita” ur Fjärde madrigalboken (1603). För fem stämmor.
6. ”Lasciamente morire!” ur L’Arianna (1608). Opera.
7. ”Non si levava ancor l’alba novella” ur Andra madrigalboken (1590). För fem stämmor.
8-9. ”Toccata” och ”Ritornello” ur Orfeus (1607). Opera.
10. ”Finale” ur L’incoronazione di Poppea (1643). Opera.

Källor

Dunton-Downer, Leslie; Riding, Alan. Opera (London: Dorling Kindersley Limited, 2006), 54-61.

Sadie, Stanley och Latham, Alison. The Cambridge Music Guide (Cambridge: Cambridge University Press, 2001), 145-153.

Staines, Joe (redaktör). The Rough Guide to Classical Music (London: Rough Guides, Ltd., 2010), 351-356.

Övrig information

Författare: Oliver Lindman, Sussex University.

Artikelnummer – Tonsättare: 37

Artikel publicerad som: Claudio Monteverdi: musik, 29 juni 2013.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *