Debussy: musik

Välkommen till en artikel om Claude Debussy och hans musik. Debussy ses som en av de mest inflytelserika tonsättarna i modern tid. Fransmannen hade en förmåga att absorbera olika musikstilar och genrer och därigenom skapa sin egen unika stil. Han började studera vid Paris-konservatoriet vid 10 års ålder, och vann det prestigefyllda Prix de Rome år 1884. Den framåttänkande Debussy var inte överdrivet förtjust i de metoder han fick lära sig i Paris, och var desto mer imponerad av Wagners musik.

Han sökte också inspiration i den ryska senromantiska musiken, som var väldigt nationalistisk till naturen och ofta drog nytta av folkliga modalskalor (istället för konventionella dur- och mollskalor). Därtill fick han mersmak för alla möjliga exotiska genrer vid världsutställningen i Paris år 1889. Hans tendens att basera sin musik på icke-musikaliska fenomen som berättelser, dikter eller målningar bidrog till att han kom att förknippas med termen impressionistisk musik, vilket han själv var starkt emot.

Debussy: musikFullständigt namn: Achille-Claude Debussy

Levnadsår och epok: 1862-1918, Modernismen

Signaturverk: La mer (Havet, 1905)

SpotifylistaLyssna: Klicka på Spotifyikonen för en specialgjord spellista

Debussys musik

Claude Debussy arbetade ofta med klangfärger snarare än med form – om man ser form ur ett traditionellt perspektiv. Den klassiska principen var att ackord och harmonier alltid har en viktig strukturell betydelse, som gör att de inte riktigt kunde användas hur som helst. Ackordföljder och harmonier kunde inte bara användas hipp som happ, utan skulle ha ett syfte – de skulle föra musiken någonstans.

Debussy vände upp och ner på det, och använde ackord enbart för deras färg och karaktär. Givetvis blev han kritiserad för detta, men det bidrog till att man generellt inom konstmusiken började tänka om vad det egentligen är som ger ett musikstycke dess form. Måste formen skapas genom ackord och harmonier? Finns det inga alternativa sätt?

Prélude à l’après midi d’un faune (Preludium till en fauns eftermiddag, 1894) ses som Debussys kanske första impressionistiska verk. Den karakteristiska flöjtmelodin bidrar till verkets struktur, men i synnerhet är det de orkestrala klangfärgerna som ger stycket sin samstämmighet.

I många av Debussys mest kända verk för piano skiftar han mellan olika modaliteter (från folkliga eller gammalkyrkliga modala skalor), men använder sig samtidigt av traditionella tonarter (som C-dur eller E-moll). Ett strålande exempel är ”La cathédrale engloutie” (”Den sjunkna katedralen”, 1910). I vissa verk håller han sig helt och hållet inom en eller två modala skalor och utforskar dem genom olika motiv. Ett exempel är ”Voiles” (”Segel”, 1909) där han huvudsakligen utforskar heltonsskalan (en skala där alla toner är separerade med heltonssteg, till skillnad från de traditionella dur- och mollskalorna där två av intervallerna bara är halvtonssteg).

Kända verk

Claude Debussys mest välkända verk är skrivna för antingen orkester eller piano. Spotifylistan (se länk i informationsrutan ovan) innehåller följande hopplock av verk (sök gärna upp dem på Youtube om du inte har tillgång till Spotify!)

1. Prélude à l’après midi d’un faune (1894). För orkester.
2-4. La mer (1905). För orkester.
5. ”La fille aux cheveux de lin” (”Flickan med linhåret”, 1909). För piano.
6. ”Sarabande” (1901). För piano.
7. ”La cathédrale engloutie (1910). För piano.
8. ”Voiles” (1909). För piano.
9. ”Des pas sur la neige” (”Fotsteg i snön”, 1909). För piano.
10-12. ”Fantaisie” för piano och orkester (1890).

Källor

Sadie, Stanley och Latham, Alison. The Cambridge Music Guide (Cambridge: Cambridge University Press, 2001), 411-413.

Samson, Jim. Music in Transition (London: J. M. Dent & Sons Ltd., 1977), 33-40.

Smith, Richard Langham. Debussy Studies (Cambridge: Cambridge University Press, 1997).

Övrig information

Författare: Oliver Lindman, Sussex University.

Artikelnummer – Tonsättare: 1

Artikel publicerad som: Debussy: musik, 16 mars 2013.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *