Erik Satie: musik

Erik Satie var en fransk tonsättare, särskilt känd för sina många gripande och innovativa verk för piano. Satie var en av de första att aktivt ta avstånd från vissa aspekter av västerländsk, romantisk tonalitet. Emedan hans verk är tonala genomförs få av dem på samma sätt som exempelvis Mozarts eller Beethovens sonater. Klassisk modulation och bearbetning av musikaliska teman intresserade inte Satie, och hans inspirerade också andra kompositörer, däribland Debussy, att utveckla tonspråk mindre beroende av gamla traditioner.

Genrer som minimalism och muzak (hissmusik) har en stark föregångare i Satie. Hans anspråkslösa kompositionsstil fick Émile Descombes, en av hans lärare i Paris, att kalla honom för ”konservatoriets lataste student”. Satie ska också som soldat ha sett till att smitta sig själv med bronkit för att slippa fortsätta sin militärtjänst.

Erik Satie: musikFullständigt namn: Erik Alfred Leslie Satie

Levnadsår och epok: 1866-1925, Modernismen

Signaturverk: Gymnopédies (1888)

SpotifylistaLyssna: Klicka på Spotifyikonen för en specialgjord spellista

Erik Saties musik

Saties musik kännetecknas av en lättsam och bekymmerslös kompositionsstil, ofta helt befriad från följdriktighet (om man ser till de klassiska principer för tonal musik som av konservativa musiklärare ansågs som det ”enda korrekta” i slutet av 1800-talet).

Det råder inga tvivel om vilket av Saties verk som är mest känt. Hans Trois Gymnopédies (1888) har en oerhört lättsam karaktär, samtidigt som de är mycket vackra och gripande. Det första stycket i synnerhet har med sina Maj7-ackord en väldigt jazzig karaktär. Både Saties och Debussys harmonier sägs ha inspirerat jazzens utveckling under 1900-talet.

Vem som inspirerade vem mest av Satie och Debussy är osäkert, men den sistnämnda beundrade skarpt sin några år yngre landsman. År 1896 arrangerade Debussy Saties gymnopedier för orkester. Vidare tycks pianostycken som Debussys ”La cathédrale engloutie” (1910) vara inspirerade av Saties Ogives (1886).

Många av Saties verk har tämligen absurba namn – kanske för att driva med Debussys ibland överdrivet poetiska titlar. Debussys ”La cathédrale engloutie” är baserad på en romantisk myt om en katedral begravd under vatten som plötsligt, med en praktfull ståt, stiger upp till ytan. Satie, som insisterade på att sådana inspirationskällor tillhörde Wagneroperor och annat överdådigt romantiskt, kontrade med att några år senare skriva Dissekerade embryon (1913). Den första satsen heter ” …av en sjögurka”. Det dissekerade embryot av en sjögurka var nämligen något som Satie minsann sett själv.

Kända verk

Ungefär tre fjärdedelar av Saties oeuvre är pianomusik – ett faktum som återspeglas i Spotifylistan skapad för denna artikel. Du når den genom ikonen i informationsrutan ovan. Följande verk, eller utdrag ur verk, ingår i listan.

1-3. Gymnopédies (1888). För piano.
4. ”Portrait de Socrate” ur Socrate (1918). För solist och piano (eller mindre orkester).
5. ”Lent” ur Gnossiennes (1897). För piano.
6. ”d’Holothurie” ur Embryons desséchés (1913). För piano.
7. ”Contamine de Latour” ur Quatre Ogives (1886). För piano.

Källor

Sadie, Stanley och Latham, Alison. The Cambridge Music Guide (Cambridge: Cambridge University Press, 2001), 457-458.

Staines, Joe (redaktör). The Rough Guide to Classical Music (London: Rough Guides, Ltd., 2010), 468-469.

Övrig information

Författare: Oliver Lindman, Sussex University.

Artikelnummer – Tonsättare: 26

Artikel publicerad som: Erik Satie: musik, 7 juni 2013.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *