Gabriel Fauré: musik

Gabriel Fauré var en fransk kompositör, verksam under romantiken och den tidiga modernismen. För att vara född på 1800-talet levde Fauré ovanligt länge (han blev nästan 80 år) och utgör därför en sorts länk mellan romantikerna (Schumann, med flera, var ännu aktiva under Faurés uppväxt) och modernisterna (han var samtida med både Debussy och Ravel och levde sex år längre än den förstnämnda).

Fauré är allra mest känd för sitt Requiem (1890) men en av hans viktigaste gärningar var att utveckla den franska sånggenren mélodies, som ett alternativ till tyskarnas lied, som kommit att dominera konstmusiken under mitten av 1800-talet genom bland andra Schuberts och Schumanns verk. En mélodie präglas av klarhet, precision, och melodier direkt modellerade efter det franska språket. Således skiljer den sig radikalt från den ofta mer utdragna, emotionellt välbetonade (enligt fransmännen, ‘överbetonade’) lied-sången.

Fauré: musikFullständigt namn: Gabriel Urban Fauré

Levnadsår och epok: 1845-1924, Romantiken

Signaturverk: Requiem (1890)

SpotifylistaLyssna: Klicka på Spotifyikonen för en specialgjord spellista

Gabriel Faurés musik

Fauré var inte en tonsättare som överdramatiserade i onödan. Han må ha levt under samma period som Wagner, Bruckner och Tjajkovskij, men ord som ”episk” eller ”transcendent” beskriver sällan hans musik särskilt väl. Istället präglas hans verk ofta av en elegant och något tillbakadragen kompositionsstil, ofta med rätt äventyrliga harmonier. Sådana karaktärsdrag kan ses som väldigt ”otyska”, varför Fauré var en viktig kugge i etablerandet av en mer ”fransk”, senromantisk kompositionsstil. I hans musik fann både Debussy och Ravel en stark inspirationskälla.

I klippet sjunger Malena Ernman ”Pie Jesu” ur Faurés berömda Requiem. Just den här satsen exemplifierar den franske tonsättarens förmåga att skriva känslomässigt intensiv musik som samtidigt har något av en lågmäldhet över sig.

Faurés bakgrund som organist gjorde honom till en skicklig tonsättare av sakral körmusik. Av de tre stora requiem som skrevs under 1800-talet är det egentligen bara Faurés som verkligen känns skrivet för ett kyrkosammanhang (Verdis och Brahms requiem, om än båda fantastiska verk, tycks snarare vara komponerade för operahuset respektive konserthuset).

Gabriel Fauré komponerade också en lång rad verk för piano, olika kammarensembler och orkester. Pavane i F#-moll (1887) är hans kanske populäraste orkesterstycke.

Kända verk

Lyssna gärna på några riktiga godbitar ur Faurés oeuvre genom att följa länken till Spotifylistan (du hittar den i form av en ikon i informationsrutan högre upp på sidan). Här följer en innehållsförteckning:

1-2. ”Pie Jesu” och ”Libera me” ur Requiem (1890). För sångsolister, kör och orkester.
3. Cantique de Jean Racine (1865). För orgel och blandad kör.
4. ”Nell” ur Tre sånger (1878). För sångsolist och piano.
5. ”Allegro molto moderato” ur Pianokvartett nr. 2 i G-moll (1886). För piano, violin, viola och cello.
6. Pavane i F#-moll (1887). För orkester.
7. ”Pastorale” ur Masques et bergamasques (1919). För orkester.

Källor

Dahlhaus, Carl. Nineteenth-Century Music (Los Angeles: University of Californa Press, 1989), 291.

Staines, Joe (redaktör). The Rough Guide to Classical Music (London: Rough Guides, Ltd., 2010), 190-193.

Övrig information

Författare: Oliver Lindman, Sussex University.

Artikelnummer – Tonsättare: 53

Artikel publicerad som: Gabriel Fauré: musik, 24 juli 2013.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *