Olivier Messiaen: musik

Olivier Messiaen var en fransk tonsättare, organist och musiklärare som efter andra världskriget haft ett oerhört inflytande på konstmusikens utveckling. Inte minst med tanke på att han var lärare vid Paris-konservatoriet – där de mest radikala musikaliska nymodigheterna studerades och utvecklades. Listan över välkända 1900-talskompositörer som studerat för Messiaen kan göras lång.

Som kompositör var han en nyskapare som utgick från traditionell klassisk musik, men lät sig influeras av alla möjliga ljudkällor. Han skapade inte bara egna skalor, utan vävde in musikaliska element inspirerade av indisk och annan asiatisk musik. Han var dessutom ornitolog, och såg fågelsång som en värdefull inspirationskälla för flera av sina verk. Hans skapandekrafts primära energikälla var emellertid hans starka katolska tro.

Olivier Messiaen: musikFullständigt namn: Olivier Eugène Prosper Charles Messiaen

Levnadsår och epok: 1908-1992, Modernismen

Signaturverk: Quatour pour la fin du temps (1940)

SpotifylistaLyssna: Klicka på Spotifyikonen för en specialgjord spellista

Olivier Messiaens musik

En intressant iakttagelse man kan göra när det gäller Messiaen är att hans religiositet endast tog sig uttryck inom just religionen. När det handlar om musikaliska material och stilriktningar var han inte alls ”religiös” på samma sätt. Hans elev Pierre Boulez kritiserade honom för att han blandade lite för fritt. Den välkända Turangalîlasymfonin (1948) är exempelvis varken helt tonal eller helt atonal, utan innehåller element av bägge.

Messiaen arbetade aktivt med klangfärger och olika instrumentkombinationer, på ett sätt som för tankarna till Debussys musik (även om den äldre landsmannens verk är mer stabilt grundade i traditionell tonalitet). Messiaen var faktiskt till och med synestetisk – han kunde ”höra färger” genom att direkt associera dem med olika toner.

Under andra världskriget skrev Messiaen sitt kanske mest kända verk som fånge i ett Naziläger. Quatour pour la fin du temps (Kvartett för tidens ände, 1941) är ett verk i åtta delar inspirerat av en text ur Uppenbarelseboken, och skrevs för just de instrumentalister som Messiaen kunde skrapa ihop i lägret – en cellist, en violinist, en klarinettist och en pianist (Messiaen själv).

Hur svårt det än kan vara att höra så används ett 17 noter långt, upprepat rytmmönster, och en upprepad ackordföljd om 29 ackord (tänk dig en sådan rundgång i en popsång!) Att Messiaen låtit sig inspireras av fågelsång i denna första sats (klippet eller Spotifylistan; #1) behöver man knappast lyssna två gånger för att upptäcka.

Kända verk

Kolla in Spotifylistan för utdrag ur några av Messiaens mest välkända verk. Här nedan följer en lista över exakt vilka, så att du kan leta reda på dem på egen hand (t.ex. På Youtube) om du inte är Spotifyanvändare.

1-2. De två första satserna ur Quatour pour la fin du temps (1941). För fiol, klarinett, piano och cello.
3. ”Inledning” ur Turangalîlasymfonin (1948). För orkester, piano och ondes martenot.
4. ”Regard du Père” ur Vingt regards sur l’enfant Jésus (1944). För piano.
5. ”Les enfants de Dieu” ur La Nativité du Seigneur (1935). För orgel.
6. ”Entrée” ur Messe de la Pentecôte (1950). För orgel.
7. Femte satsen ur Des canyons aux étoiles… (1974). För hornsolist, pianosolist, glockenspielsolist, xylorimbasolist och mindre orkester.

Källor

Sadie, Stanley och Latham, Alison. The Cambridge Music Guide (Cambridge: Cambridge University Press, 2001), 486-489.

Salzman, Eric. Twentieth-Century Music: An Introduction (Upper Saddle River: Pearson Education, Inc., 2002), 159-161.

Övrig information

Författare: Oliver Lindman, Sussex University.

Artikelnummer – Tonsättare: 13

Artikel publicerad som: Olivier Messiaen: musik, 22 april 2013.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *