Tjajkovskij: musik

Pjotr Tjajkovskij var en rysk kompositör, verksam under den sena romantiken. Tjajkovskij kan, vid sidan av Stravinskij, ses som den mest namnkunniga av Rysslands bidrag till konstmusiken. Trots att Tjajkovskij, till skillnad från många samtida tonsättare, inte var en av De fem (nyryska skolan, där bland annat Rimskij-Korsakov ingick), präglas hans musik ofta av en rysk-nationalistisk karaktär. Stravinskij kallade honom till och med för ”den ryskaste av oss alla”.

Tjajkovskijs liv kantades av mentala prövningar och depressioner. Han tvingades bland annat hålla sin homosexualitet hemlig, eftersom sådana avvikande tendenser var straffbara med döden i 1800-talets Ryssland. Under en koleraepidemi år 1893 avled han av vad som ska ha orsakats av förgiftning. Det har spekulerats kring huruvida han tog sitt eget liv. Kompositören påstås nämligen ha druckit okokt vatten – något som i Sankt Petersburg på 1890-talet var en självmordsakt i sig.

Tjajkovskij: musikFullständigt namn: Pjotr Tjajkovskij

Levnadsår och epok: 1840-1893, Romantiken

Signaturverk: Svansjön (1877)

SpotifylistaLyssna: Klicka på Spotifyikonen för en specialgjord spellista

Tjajkovskijs musik

Att Tjajkovskijs repertoar är så populär är inte konstigt. Han förmådde kombinera svepande, kolossala orkesterljud med en direkthet och lättillgänglig melodik som verkligen etsar sig fast i minnet. Mest välkända är hans tre baletter, av vilka alla tillhör de tio mest framförda klassiska baletterna idag – Svansjön (1877), Törnrosa (1890), och Nötknäpparen (1892).

En av Tjajkovskijs mest kända melodier är den som inleder andra akten ur Svansjön. Kompositörens förkärlek för melodier kommer fram oerhört tydligt här, liksom hans förmåga att orkestrera och färglägga så att det starka melodiska materialet kommer till sin rätt. De ryska romantiska tonsättarna tenderade i allmänhet ge melodierna viktiga strukturella funktioner i långt mycket större utsträckning än exempelvis de tyska/österrikiska (såsom Wagner), hos vilkas musik harmonierna och ackorden tenderar vara de främsta organisatoriska verktygen.

Tjajkovskij komponerade flera makalösa verk för orkester utöver baletterna. Hit räknas operorna Eugene Onegin (1878) och Spader dam (1890), och hans symfonier (i synnerhet Nr.4-Nr.6). Inte heller att förglömma är programverken Romeo och Julia (1870) och Uvertyren 1812 (1882), samt de mästerliga Pianokonsert nr. 1 i Bb-moll (1875) och Violinkonsert i D-dur (1878). Även om han också skrev en rad fantastiska kammar- och pianoverk så är det för just den melodiska, färgrika orkestermusiken han är mest känd. Hans baletter var ovärderliga inspirationskällor för senare tonsättare som Stravinskij och Prokofjev – kanske i synnerhet för den senare, vars musik präglas av en melodirikedom som starkt påminner om Tjajkovskijs verk.

Kända verk

Flera av Tjajkovskijs mest kända verk har redan nämnts ovan, men man bör ju få en chans att lyssna till dem också! Om du är Spotifyanvändare rekommenderas en genomlyssning av den Spotifylista som satts ihop för den här artikeln. Om du inte är det – kolla gärna upp listans innehåll på annat håll!:

1. ”Moderato” ur andra akten ur Svansjön (1877). Balett.
2. ”Rysk dans” ur Nötknäpparen (1892). Balett.
3-4. ”Introduktion” och ”Vals” ur Törnrosa (1890). Balett.
5. ”Kärlekstema” ur Romeo och Julia (1870). För orkester.
6. Uvertyren 1812 (1882). För orkester.
7. ”Allegro” ur Pianokonsert nr. 1 i Bb-moll (1875). För pianosolist och orkester.
8. ”Pezzo Elegiaco” ur Pianotrio i A-moll (1882). För piano, violin och cello.
9. ”Böndernas korus” ur Eugen Onegin (1878). Opera.
10. ”Scherzo” ur Symfoni nr. 6 i H-moll (”Pathétique”, 1893). För orkester.

Källor

Dahlhaus, Carl. Nineteenth-Century Music (Los Angeles: University of Californa Press, 1989), 266-268; 301-302.

Staines, Joe (redaktör). The Rough Guide to Classical Music (London: Rough Guides, Ltd., 2010), 572-581.

Åstrand, Hans (redaktör). Sohlmans musiklexikon: Volym 5 (Stockholm: Sohlmans Förlag AB, 1979), 627-629.

Övrig information

Författare: Oliver Lindman, Sussex University.

Artikelnummer – Tonsättare: 52

Artikel publicerad som: Tjajkovskij: musik, 23 juli 2013.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *